För en månad sen vägde jag runt 92-93 kg, nu väger jag över 100 kg. Problemet har bestått i att med den träning och tävling jag håller på med så kan man inte äta bara 470 kcal om dagen, men tyvärr har jag tagit ut lite för mycket svängar av det goda när det gäller mat.
Igår var jag ute på en hundpromenad med lite simning på förmiddagen, jag mådde bra, men när jag kom hem så var jag hängig och la mig för att vila. Sen dess har jag i princip legat i sängen eller soffan. Kände mig deppig, hängig och nere - och kände för att tröstäta vilket innebar en tur till affären dit jag ändå skulle åka för att handla hushålls- och toapapper som de hade extrapris på. Så igår tyckte jag synd om mig själv för att jag har gått upp i vikt genom att äta onyttigt. Logiskt tänkande Claes, logiskt tänkande…. Så där blir det tyvärr när kroppens belöningscenter sätter igång.
Men istället för att tänka ”För en månad sen hade jag gått ner 39.2 kg och nu väger jag över 100 kg så har jag istället tänkt att jag fortfarande har gått ner mer än 30 kg men bara har fått ett bakslag i kampen. Men att det inte är värre än att jag tar nya tag och visar var skåpet ska stå.”
Det blev ingen löpträning igår på grund av att jag kände mig uppblåst (I wonder why) och hängig. Ska försöka komma ut idag med lite löpning, och kanske lite cykling?
Jag har bara en tävling inplanerad innan slutet av augusti och det är i övermorgon. Det finns tävlingar som jag skulle vilja göra under den tidsperioden, men jag har bestämt mig nu för att inte göra de. Jag ska prioritera att gå ner i vikt först, mitt största problem med att gå upp i vikt är att skaderisken ökar. Det finns givetvis andra problem också, men det är det som jag ser som det största problemet.
Att gå upp till över hundra kilo innebär att jag i princip på en månad har slängt bort det som jag kämpade för i våras, så nu får det banne mig bli en strikt diet. Jag vet inte om mitt mål på 80 kg är realistiskt med tanke på kroppsbyggnad, skelett, muskler och allt vad det kan vara. Men jag vill i vilket fall som helst under 90 kg, kanske 85-87 är en lagom vikt? Det känner man nog när man är där, och dit vill jag komma!
Idag så ska jag som sagt försöka komma ut på en löptur samt cykeltur, imorgon blir det löpträning i Varbergstrakten, på lördag blir det 10 km löptävling i Varberg och sen blir det viktminskning för hela slanten! Jag ska redan idag börja med pulverdieten, kroppen hinner inte tömma alla lager på 2 dygn så det riskerar inte tävlingen.

Stefan Manning
/ 2010-07-12Ge inte upp nu. Jag har gått på samma mina här, fast inte lika våldsamt. Bara att lära sig läxan och kämpa sig tillbaka. Nu kör vi!