Fann via andra CK-bloggar och Facebook ett Excelark där man kan få lite statistik om veckoframgångar.

Intressant att få se ett preliminärdatum baserat på den viktminskning som har gått. Gråmarkeringen på första bilden är den vecka med mest viktminskning.
Det var också intressant att se att jag har en ganska jämn kurva som dock stannas upp regelbundet, det är när jag inte är på ren kur tolkar jag det som utan att ha dubbelkollat.

Ladda hem Excelformuläret på 56kilo.se helt gratis!

Vi åkte till Åbybadet idag, och det var löjligt mycket folk där! De hade haft stängt några dagar på grund av snö på taket och idag var första dagen de hade öppet.

Vi bubblade i jacuzzi, simmade, dök, åkte ruschkanor och busade i vattnet i dryga 2 timmar tills Gustav halkade på bassängkanten och fick ett hål i handen. Då tyckte han inte det var kul längre…

Här kommer lite bilder från dagen:

Trampolinen var nyrevonerad så vi hoppade på den…

Hej hej pappa!

Vattnet sköljer över Gustav…

Snygg bild på en snygging!

Gustav tog bild på valrossen pappa.

Gustavs omplåstrade hand…

Gustav hoppar på trampolinen…

Vi åkte iväg till IKEA i eftermiddags, jag var på jakt efter två lister till väggen vid köksbänken.

Så här såg det ut (med en massa disk i diskhon!) innan:

Och efter lite ombyggnad ser det nu ut så här…

Vad har hänt? En magnetisk list till vänster på väggen där knivar hänger samt en metallburk för nydiskade bestick på torkning. En list till höger där diskborste, plocka-upp-skiten-ur-diskhon-mojäng och flaskborste hänger, likaså hänger en kryddhylla i den. I kryddhyllan står två små kaktusar samt kryddor. På kryddhyllan hänger även de två saker jag använder mest: decilitermått och tratt. Även mixerhuvudet hänger på listen kom jag precis på…

Om man jämför bilden ovan med hur det såg ut innan jag påbörjade del 1 så är det en stor skillnad.. Jämför och se:

Försökte uppdatera en bild i går kväll på Facebook men det strulade. Här är min syn när jag kom in i sovrummet med nytvättade sängkläder som jag skulle bädda. Izza & Alexander har somnat ihop – tätt omslingrade…

I morse ställde jag mig på vågen och den visade 99.7 kilo. Det innebär +0.1 sen rekordnoteringen för 2 veckor sedan. Detta sporrade mig rejält kan jag säga! Nu är vi tillbaka på spåret mot Beach 2010!

När jag och Gustav åt frukost i morse fick jag syn på en stackars groda som gick uppe på snön, de kan inte ha det lätt nu när det ligger typ 60-80 cm snö här!

Vi åkte iväg en snabbis till Willys i Kållered förut för att handla lite som vi glömde igår. När jag står i kassakön så faller jag för ett impulsköp, nämligen boken ”Äkta vara” av Mats-Eric Nilsson. La boken på köksbänken när jag kom hem, och skrattade när jag några minuter senare fick se att jag hade lagt den på ett nummer av tidningen Hälsa och bredvid min stegräknare. Inte den syn av Claeshemmet man är van vid

Sjönk ner i vardagsrumssoffan med lite bubbelvatten och boken, och upptäckte ganska tidigt att Willys som sålde boken till mig fick en känga för hur Eldorados skinka tillverkas och vad den innehåller. Här är ett skräckexempel från boken:

Ta till exempel Modifierad majsstärkelse, som finns i tusentals innehållsförteckningar. Så här gör man den, enligt den vanligaste tillverkningsmetoden: Vanlig majsstärkelse blandas i en jättelik tank med propylenoxid – som är en petroleumprodukt framställd av naturgas, klor och lut eller saltsyra – tillsammans med fosforoxiklorid, en vätska som är så lättflyktig och reaktionsbenägen att den måste hanteras med största försiktighet. Denna kemikalie, som även används vid tillverkning av bekämpningsmedel, reagerar våldsamt i kontakt med vatten och bildar saltsyra och fosforsyra samtidigt som stärkelsemolekylerna i majsen förändras och kloreras. Om den modifierade stärkelsen dessutom ska blekas, vilket kan behövas om den ska nyttjas som ljus fyllning i vissa livsmedel, behandlas den nu med exempelvis svavelsyra. Det färdiga resultat av dessa processer är en flytande substans som renas från tillverkningens restprodukter och sprejas in i gigantiska tankar för att där snabbtorkas till det pulver som levereras till livsmedelsindustrin och hamnar i Ninas frukostyoghurt, salladsdressing och fiskgratäng.

Fotnot: Nina i sista meningen är en person som boken handlar om i början.

Nu ska jag fortsätta läsa vidare, för det här gör mig inte direkt mer sugen på att äta mat… Ska dock laga middag till Gustav om några timmar, det blir strimlad lax i fullkornspasta och dillsås till det. Som tillbehör blir det gurka och morötter.

(Uppdaterat med bild på Gustavs mat, ser det inte gott ut?)

Ha en trevlig dag!

Precis som Petter sjunger i titeln…

Det har varit tungt idag, har varit nära att fuska men stoppat mig själv. Frukost blev en gröt hemma i morse, sen en bananshake i bilen och slutligen en gröt här hemma nu! Nu ska jag göra några flaskor vatten… Har pinkat nåt så kopiöst idag, jag hade nog kunnat töat hela västkusten från all snö! Det är ju egentligen ett riktigt bra tecken. Vägde mig och såg att nålen redan hade hoppat ner rejält så det kändes bra för självförtroendet.

En utmaning idag var när jag gick in på Willys för att handla det jag ska ha i helgen när Gustav kommer hem, saker till han och inget till mig! Så stolt!

Den gångna veckan har jag gått lite hipp som happt på ren kur och kombinerad kur. Igår vägde jag mig och nålen visade 101 kg vilket innebär cirka +1.5 kg vilket är naturligt när man går av ren kur.

Igår gjorde jag en tröttsam resa där jag gick upp 4 på morgonen för att köra i snöstormen mot Örebro för att vara med på ett årsmöte för att sen köra hem i snöstormen. Kom hem kvart över nio på kvällen. Jag fick grunda med lite vanlig mat, godis och kakor för att vara pigg nog… sockerchock

Men nålen visade fortfarande 101.0 idag så nu ska jag i eftermiddag gå på ren kur igen. Jag har lite vanlig mat kvar så jag ska äta upp det till frukost för jag hatar att slänga ätbar mat.

Apropå att vara hög på socker så var jag nog det när jag efter en mycket tröttsam dag och resa kom hem på kvällen! Jag satte igång hårdrockmusik på högsta volym och gick runt och städade, tvättade etc till mitt i natten. Konstigt nog var det enda jag inte spelade låten ”Pour some sugar on me”

Det var en ganska lång dag igår, redan under natten till igår kom det typ 20 cm nysnö på gårdsplanen. Bilen stod dumt nog mitt på gårdsplanen och inte nära huset. Precis innan jag skulle åka så kom min snälla granne med sin traktor och plogade men kunde inte ploga hela gårdsplanen för där stod bilen. Men jag var tacksam ändå, men backade i full fart rätt in i en snövall som inte brukar vara där Så jag fick skyffla ut mig i en halvtimme och var pisseblöt om fötterna. Sen bar det av och då ringde Anna och berättade att Jessica som hon skulle samåka med inte ville köra i vädret. Anna skulle köra till Götene för att möta upp mig men ringde snart igen om att det inte gick att ta sig dit. Jag erbjöd mig att hämta upp de och köra över Karlstad istället men Anna ville inte. Så jag gav mig iväg på E20 istället mot Örebro och det var mestadels oplogat. Fick några gånger plogbilar framför mig men det bara yrde omkring de. Problemet var mestadels att alla bilar och plogbilar var täckta av snö så de syntes inte i snöröken. Fick vid ett tillfälle sladd och flög över på fel sida vägen och fick häva en rejäl sladd så jag inte krockade med mötande långtradare. Men fram kom jag i tid, det tog drygt 5,5 timme att köra 30 mil på en av Europavägarna i Sverige. Sen när jag skulle därifrån så fick vi skotta och knuffa bilar, men jag gav mig av som bil 3 för jag hade längst att köra. Det var lite snörök fram till Mariestad men sen var det nästan ingen nederbörd men däremot oplogat mestadels.

Mötet gick iallafall bra, var lite orolig att ingen förutom styrelsemedlemmar skulle komma för då skulle ingen kunna ge oss ansvarsfrihet Jag blev omvald i 2 år till vilket jag tackar för. Två valde att inte vara kvar i styrelsen och en blev ej omvald, så jag fick lite nya lekkamrater i styrelsen Men det kom iallafall 14 personer till årsmötet vilket är rätt bra siffra för det brukar vara runt 21-25 personer när det inte är snöstorm…

Sov fram till 10 idag och när jag skulle släppa ut hundarna på morgonkissen så fick jag inte upp ytterdörren utan var tvungen att med rejäl knuff och våld putta upp den typ 15 cm så att hundarna kunde smita emellan. Det ligger säkert 40 cm snö på gårdsplanen. Bilen står i snö upp till dörrtrösklarna. Jag hoppas dock att min snälla granne kommer vägen förbi med traktorn annars får jag ge mig upp och skotta bort all denna snö – om det finns någon vänlig bloggläsare som vill ha 10 ton gratis snö mot att de avhämtar den själva så fort som möjligt??

Vill gärna inte ge mig ut idag då mina fötter tog rejält med stryk igår av att vara blöta. Tog av mig skorna på årsmötet men kängorna är fortfarande genomblöta trots att de har stått i typ 14 timmar vid elementet i hallen nu.

Bifogar lite bilder från min resa igår:

Inte mycket som syntes av framförvarande bilar då de var täckta av snö och bakljusen inte syntes.

Det rök om plogbilarna, detta var på Skaraslätten där det också blåser bra utan plogbilarnas hjälp.

Min snälla granne kom i precis rätt tid för att ploga när jag skulle åka hemifrån!

Efter årsmötet fick vi hjälpas åt att knuffa och skyffla för att komma ut från parkeringen.

När jag kom hem så syntes inget av min på morgonen snöfria trappa och entre. Röjde undan snön med skyffeln innan jag åkte för att det inte skulle vara mycket snö när jag kom hem. Yeah right…

Allt jag skriver i detta inlägg är taget ur ”Vad hjälper mot fetma? Frågor och svar” av SBU (Statens Beredning för medicinsk utvärdering), det bygger på en SBU-rapport nr 160 som heter ”Fetma – problem och åtgärder. En systematisk litteraturöversikt (2002)” som distribueras av Apoteket AB, beställningsnr 6789-02. SBU-rapporten på 500 sidor, från statliga myndigheten SBU om systematiskt har granskat och sammanställt all tillgänglig forskning om åtgärdet mot fetma.

1. Stämmer det att allt fler drabbas?
Sedan 20 år tillbaka går en ”epedemi” över stora delar av världen där människor blir allt tjockare. I Sverige är omkring en halv miljon människor feta och 2,5 miljoner överviktiga. Över hälften av alla svenska män mellan 45 och 64 år överviktiga.

2. Varför blir så många tjocka?
Balansen mellan den energi vi tar in och den vi förbrukar har rubbats. Vi äter mer än vi behöver för det liv vi lever. I människans historia har förmodligen överflöd av särskilt fet, sockerrik och därmed mycket energirik föda varit sällsynt. Vår kropp är rustad att möta svält men inte leva i överflöd. Vi är mindre fysiskt aktiva, det moderna livet är orörligtmed bil, hiss etc. Vi har tillgång till mat dygnet runt. Vi stressar. Fetma beror inte bara på livsstilen utan är även ärfligt genom t.ex mat- och motionsvanor.

3. En gång fet alltid fet – är det så?
Fetma kommer inte över en natt, den smyger sig på. En extra smörgås varje kväll kan räcka. Ett kilo uppåt per år blir 10 på ett decennium. En slank 20-åring blir en tjock 40-årig.

4. Vad kostar fetman samhället?
I Sverige räknar man med en årlig kostnad på runt 3 miljarder kronor för hälso- och sjukvård. Till det kan läggas minst lika mycket i indirekta kostnader för sjukskrivningar, förtidspensioneringar och produktionsbortfall.

5. Vad vet vi idag?
SBU har med ledande svenska experter gått igenom de forskningsresultat som finns om olika metoder för viktminskning och bedömt resultatens bevisvärde.

6. Svårt att forska om fetma
Många undersökningar har stora brister och få forskningsresultat är riktigt säkra.

7. Är fetma och övervikt samma sak?
Nej. I detta sammanhang innebär fetma att man väger för mycket i förhållande till sin längd.
BMI under 18.5 är undervikt
BMI 18.5-24.9 är normalvikt
BMI 25-29.9 är övervikt
BMI 30-34.9 är fetma
BMI 35-39.9 är svår fetma
BMI över 40 är extremt svår fetma

SBUs rapport handlar bara om forskning som gäller det som sjukvården kallar fetma. Övervikt ingår ej. Avgränsningen beror på att hälsoriskerna är mycket större när det gäller fetma jämfört med övervikt.

8. Räcker det att väga och mäta sig?
Nej. BMI är ett behändigt mått, men det tar inte hänsyn till om det är muskler eller fett som ger utslag på vågen. Muskler hotar inte hälsan, som kroppsfett kan göra, särskilt om det sitter på och inne i magen. Magen bör inte vara tjockare än höfterna.

9. Varför är fetma farligt?
Det finns starka kopplingar mellan fetma och en rad sjukdomar. Fetma kan också förkorta livet.

10. Hur påverkas hjärta och kärl?
Fetma är en riskfaktor för hjärt-kärlsjukdomar. Vid BMI över 32 är risken att dö i hjärt-kärlsjukdom i unga år (30-44 år) tre gånger högre bland kvinnor, och fem gånger högre bland män, än hos jämnåriga med normalvikt. Det finns ett extra starkt samband mellan bukfetma och hjärtinfakt, både hos män och kvinnor. Högt blodtryck är tre gånger vanligare hos överviktiga än bland personer med normalvikt. Viktnedgång kan sänka blodtrycket, även om effekten ofta avtar med tiden.  Det finns också ett starkt samband mellan midjemått och blodfetter. Ju mer magen minskat i omfång, desto bättre sammansättning på blodfetterna har patienten fått.

11. Hänger fetma ihop med diabetes?
Ja. 4 av 5 personer som har diabetes typ 2 är överviktiga eller feta. Risken att få diabetes typ 2 är större ju mer man väger, och riskökningen är dramatisk. För en person med svår fetma (BMI 35 eller högre) är risken 40 gånger så sort som för en normalviktig i samma ålder, särskilt om det handlar om bukfetma. Oavsett vilken metod som används förbättras diabetes typ 2 av att personen går ned i vikt, det räcker att gå ned 5-10 kilo för att blodsockervärderna ska förbättras. De flesta personer som gått ned kraftig i vikt (30 kilo eller mer) har blivit helt fria från sin diabetes.

12. Finns det andra hälsoproblem som är kopplade till fetma?
Gallsten är tre till fyra gånger vanligare hos feta personer, oavsett ålder. En av få nackdelar med att gå ned i vikt gäller gallsten. Snabb viktnedgång på fettsnål kost kan utlösa gallstensbesvär. Fetma ger ofta problem med rygg och leder. Kroppen belastas extra och utsatta leder som knän och höfter drabbas lättare av artros. Överviktiga och fet kvinnor drabbas oftare av barnlöshet. 10 procent av personer med fetma, särskilt bukfetma, lider av så kallad sömnapné på natten. Dessa personer snarkar ofta samt sover dåligt. Personer som går ned kraftigt i vikt blir praktiskt taget fria från sjukdomen, men också små viktminskningar ger färre snarkningar. Samtidigt avtar bröstsmärot och andningsbesvär.

13. Hur är det med cancerrisken?
Vissa typer av cancer är något vanliga bland feta personer, till exempel cancer i livmoder, bröst, äggstockar, gallblåsa, bukspottskörtel, lever, njurar och prostata.

14. Hur påverkas livskvaliteten?
Personer med fetma har ofta låg livskvalitet. Kvinnor reagerar vanligen starkare än män. Det är upplevelsen av att vara tjock mer än vikten i sig som sänker välbefinnandet. Efter viktnedgång förbättras livskvaliteten betydligt – mer ju större viktförlusten är. De som har gått ned så mycket som 20-25 procent av kroppsvikten har samma välbefinnande och psykosociala funktioner som resten av befolkningen.

15. Utanförskap
Både praktiska problem och omgivningens attityder kan få den feta att känna sig utanför. Det är svårt att hitta kläder och skor, att sitta bekvämt på vanliga stolar och delta i olika aktiviteter.

16. Kan fetma behandlas?
Ja. Men för att den ska vara framgångsrik måste den vara långvarig. Patienten måste ha stark vilja och vara mycket engagerad. Det svåra är egentligen inte att gå ned i vikt, utan att behålla den nya vikten.

17. Hur bra är kostbehandling?
Energisnål kost kan ge en viktnedgång på mellan 3 och 10 kilo under en ettårsperiod. Kostbehandling innebär att man får råd om kosten, matvanor, portionsstorlekar etc. Ofta kommer viktminskningen i början av behandlingen för att sedan plana ut. Det är viktigt med stöd under behandlingen. Ju oftare en person deltar i behandlingsprogrammet och ju mer noggrant han eller hon följer detta, desto bättre blir resultatet, mätt både i kilon och hur bestående viktnedgången blir. Gruppbehandling var i någon studie mindre effektiv än individuell rådgivning beroende på att flera tröttnade och hoppade av behandlingen. De som är flitiga deltagare nåt å andra sidan ofta bra resultat.

18. Vad ska man äta för att gå ned i vikt?
Grunden är att äta så att intaget av energi blir lägre än den mängd som kroppen förbrukar. Att ersätta ett eller flera mål med pulverdrinkar av den som typ som används vid VLCD-behandling förstärker viktnedgången. Socker i sötade drycker och godis ger många onödiga extrakalorier, men när socker ingår som ingrediens i vanliga livsmedel är det inte mer fettbildande än kalorier från andra källor. Olika livsmedel har olika effekt på blodsockret. Glykemiskt index (GI) är ett mått på hur mycket blodsockret höjs efter att man har ätit ett livsmedel. Livsmedel med lågt GI, t.ex ärtor, bönor och grovt bröv, är ofta nyttiga på olika sätt, men det är fortfarande inte klarlagt vilken betydelse GI har för den som vill gå ned i vikt.

19. Hur farligt är det feta i maten?
Fettsnål kost minskar vikten snabbare än mat med mer fett. Vi har lärt oss att det är fett som vi ska se upp med om vi vill slippa bli tjocka eller om vi vill banta. Det finns flera skäl till detta:
- Fett innehåller mer än dubbelt så många kalorier per gram (9 kcal/g) som protein och kolhydrater (4 kcal/g). Det är energitätt.
- Fett kan lagras i kroppen i obegräsande mängder.
- överskott av fett förbränns dåligt.
- Fett anses ge sämre mättnadskänsla eftersom det tar liten plats i magen.

Lågt fettinnehåll och mycket frukt och grönt i kosten tycks också vara den bästa menyn om man vill bibehålla en lägre vikt:

20. Hur fungerar Viktväktarna?
Viktväktarna är en kommersiell organisation som finns över hela landet.  Deras program är mer framgångsrikt än vanlig kostrådgivning. De som går flitigt på mötena (åtta av 10 möten) går på ett år ned i genomsnitt 7 kilo, på två år runt 5 kilo. Övriga går ned mindre, i snitt 5 kilo på ett år, 3 kilo på 2 år. Fyra av 10 personer som nått sin självvalda målvikt de senaste fem åren behåller en viktminskning å minst 5 procent av ursprungsvikten. Två av dessa fyra personer behåller en vikt som är mindre 10 procent lägre än ursprungsvikten.

21. Spelar antalet måltider någon roll?
Ja, om maten sprids på flera mindre måltider över dagen verkar de ge bättre effekt jämfört med om man äter ett eller två stora mål.

22. Vad vet man om nyttan av fibrer i kosten?
Kostfibrer är de delar av i först ahand vegetabilier som inte kan tas upp av tarmen. Det finns få studier av effekten på fetma av fiberrik kost. Därför är de osäkert om det är fibrerna i sig som bidrar till viktnedgång.

23. Hur bra är proteindrycker?
I början kan lågenergidiet ge en betydande viktnedgång, men vikten går ofta upp igen efter behandlingen. Lågenergipulver, proteindryck, kan ge ett snabbt och märkbart resultat och därför sporra till fortsatta ansträngningar vid viktminskning. Viktnedgången är ofta markant och större än med annan energisnål kost. Moderna lågenergiprodukter (VLCD=Very Low Calorie Diet, LCD=Low Calorie Diet) innehåller viktiga mineraler och vitaminer men yttert lite energi, 400-800 (VLCD) respektive 800-1200 kcal (LCD) per dag. Mekanismen bakom VLCD är att det bildas så kallade ketoner när kroppsfettet bryts ned. Ketoner dövar hungerkänslorna och ger ett visst välbefinnande. LCD ger inte ketonbildning och verkar därför mindre ramatiskt. I gengäld kan man fortsätta med LCD-dieten längre tid. Livsmedelsverket rekommenderar att man inte äter VLCD som enda kost läntre än högst två veckor utan läkarkontroll. Efter en lågkaloridiet går många upp igen. Bäst lyckas de hålla vikten som fortsätter att äta lågkaloridieter då och då, som ersättning för vissa måltider eller mellanmål, också efter avslutad kur.

24. Fungerar helsvält?
Helsvält som bantningsmetod har aldrig utvärderats eftersom behandlingen inte är riskfri. Fasta har inte heller utvärderats som bantningsmetod eftersom den medför att inte bara kroppsfett utan också muskelmassa bryts ned.

25. Vad kan beteendeterapi göra?
Beteendeterapi kan vara en del i behandlingen, men det är svårt att skilja ut vad som beror på kost/motion och vad beteendeterapin tillför.

26. Går man ned i vikt av motion?
Ökad fysisk aktivitet som enda åtgärd är mindre effektiv än kostbehandling. Men fysisk aktivitet är en av grundstenarna i alla viktnedgång. Motionen bidrar också till att muskelmassan behålls vid viktnedgång. Om regelbunden fysisk aktivitet kan motverka ny viktuppgång vet man inte. Däremot har motion god inverkan på riskfaktorer för sjukdom och även på välbefinnande.

27. Fungerar läkemedel mot fetma?
Läkemedel mot fetma ger oftast inte mer än några kilos extra viktnedgång. Personer som har fått Xenical har i snitt förlorat 3 kilo mer på ett år än personer som inte tagit läkemedlet. Reducil har aningen bättre effekt, 4 kilo mer på ett år än personer som inte taigt läkemedelsbehandling.

28. Hjälper operation mot fetma?
Kirurgisk behandling ger större viktnedgång vid svår fetma än andra metyder. Kirurgi är en drastisk metod mot svår fetma. Operation brukar bara komma ifråga vid ett BMI på minst 40. Dödligheten vid operation är låg, under 0.5 procent, men komplikationer är vanliga – runt 15 procent drabbas. Ungefär 2 procent måste opereras om.

29. Kan ingrepp i magsäcken ge biverkningar?
Undernäring är en komplikation. Grastric Bypasspatienter drabbas ibland av brist på vitamin B12 och också av järnbrist.

30. Vilken effekt på lång sikt har operation?
En effekt av viktnedgången är att betydligt färre personer är fysiskt inaktiva efter operationen. Positiva effekter på diabetes typ 2 finns också.

31. Kan alternativmedicin vara bra mot fetma?
Det saknas bevis för att alternativmedicinska metoder har effekt på fetma. Det innebär inte att alla är humbug, bara att ingen har lyckats visa effekten vetenskapligt. Men vissa är kvacksalveri om inte rent bondfångeri.

32. Vilka biverkningar kan viktnedgång ge?
För den som är överviktig eller fet har det mest positiva effekter att gå ned i vikt, men det finns några oönskade biverkningar. Dit hör minskad bentäthet och ökad risk för gallsten. Skydd mot minskad bentäthet får man genom motion som belastar skelettet. Promenader duger bra. Bantande personer som äter en liten mängd fett löper större risk att få gallsten. Ökas fettmängden något försvinner denna risk.

33. Hur blir viktminskningen bestående?
En stor sammanställning från USA visar att de bästa resultaten på längre sikt fick de som gått ned mycket i början, minst 20 kilo. De hade ofta ätit lågenergikost (VLCD). När den första viktnedgången var mindre än 10 kilo var långtidsverkan betytdligt sämre. Faktorer som ökar chansen att lyckas behålla den nya lägre vikten är:
- Manligt kön
- En stor viktnedgång i början
- Fysisk aktivitet
- Flitigt deltagande i behandlingsprogram

34. Är det inte lika bra att ge upp om man misslyckas med att gå ned i vikt?
Nej. Även om viktminskningen inte lyckas kan ens nya vanor minska riskerna med fetma.

(Punkt 35 och 36 handlar om fetma hos barn och ungdomar, vilket jag inte tänker gå in på här.)

37. Kan samhället förebygga fetma?
Det behövs nya strategier för att nå med dagens kunskaper om fetmans orskaer och risker – och de nya strategierna behöver utvärderas.

38. Har den fete sig själv att skylla?
Fetma betraktas ofta felaktigt som en självförvållad sjukdom. Den som drabbats känner därför inte sällan skuld för sitt tillstånd, en känsla som kan öka om omgivningen också är fördomsfull. Även vårdperson kan ha fördomar när det gäller fetma. Men möter sjukvården den drabbade med ett nedlåtande, moraliserande eller anklagande attityd kan fetmabehandlingen försvåras eller helt omintetgöras. Ingen människa önskar sig fetma eller drar på sig den av fri vilja.

39. De mest utsatta
Fetman slår inte blind över samhällets alla skikt. Den drabbar i högre grad dem som har det sämst: lågutbildade, arbetslösa, invandrare och människor med sociala problem. Man kan också tänka sig ett psykologiskt samband. Bra levnadsvillkor ger god självkänsla som leder till att man vill ta hand om själv på bästa sätt. Det ligger nära till hands att jämföra med rökning: de som röker mest idag är lågavlönade unga kvinnor.

Detta var ett utdrag ur boken ifråga, det finns mer intressant i den. Den finns kanske på biblioteket att låna? Annars kan du hämta den gratis som PDF från SBUs hemsida: http://www.sbu.se/upload/Publikationer/Content0/5/fetma_pop/fetma_pop.pdf